Besök på Hindsberg såg
I Hindsberg finns ett sågverk som har byggts av Sigvard Eriksson. Inte många - om någon - i Sverige har byggt ett så stort sågverk på egen hand. Från en liten enkel timmersåg till ett fullskaligt sågverk med intag, transportband, spikdetektor, rotreducering, avbarkning och stor bandsåg, reducerverk, kantverk och hyvel samt flismaskin. Undervägs genom sågen kan virket sorteras. Vi var 25 personer som besökte Sigvard som berättade levande om hur sågen hade växt genom åren. Vi var mäkta imponerade över hur han har kunnat få allt detta till att fungera. En frågestund avslutades med att ordförande tackade och överlämnade en stor låda choklad. Ett varmt tack för att vi fick lov att komma på besök.
Foto: Gunilla Broberg, Truls Wiberg och Mats Karlsson
Dagens bild från föreningens bildarkiv.
År: 1933Motiv: 12-26Konfirmation 1933
Personer: 1933. Stående : Sigurd Johansson, Arne Johansson , Olle Svärd, Prästen Hugo Nordner, Herbert Lövgren, Karl-Erik Karlsson och Gösta Johansson. Sittande. Alice Sandberg, Stina Breman, Karin Svensson, Anna-Lisa Karlsson Anna-Stina Segerstedt, Rut Läth och Maj Gustavsson.
Fotograf:
Persgården
De flesta som besöker Persgården upplever nog att det är en idealisk plats för en hembygdsgård. Läget mitt i en rundby - f.ö en av de få i Västergötland som lyckats bevara mycket av sin atmosfär från tiden före laga skiftet - skapar den yttre ramen. Den låga mangårdsbyggnaden för tankarna tillbaka till 1600- och 1700-tal. Och den stora och luftiga trädgården med sina högvuxna askar ger gott om utrymme även när besökarna kan räknas i flera tusental. Ändå är det som så ofta tillfälligheter som avgjorde.
Idag är Persgården flitigt utnyttjad, inte bara av hembygdsföreningen och dess medlemmar. Här förekommer privata fester i samband med högtidsdagar och bröllop och hit förlägger föreningar sina sammankomster. Är Du intresserad av att hyra Persgården ring då Maj Britt Lundstedt 0501-18419 kvällstid.
Midsommar
När den pionprydda majstången reses på Persgården, när spelmanslaget spelar och den tusenhövdade publiken applåderar så är det en fortsättning på en mycket gammal tradition i Karleby. Under 1700-talets första hälft så förbjöds midsommarfirandet i Leksberg, liksom på många andra håll, men under 1800-talet utvecklades midsommarfirandet i Karleby till en riktig folkfest. Då restes stången i vägkorsningen nedanför Persgården på den plats där byastämman samlades. Den tidens stång såg helt annorlunda ut, men den var lika lång som dagens och även den var prydd med röda pioner.
Lorentzberg
I Karleby står en gammal soldatladugård och mår dåligt. Många stockar är murkna och ena gaveln har kanat ner från stenfoten. Tack vare bidrag från Hus med historia skall ladugården nu få nytt liv – i dubbel bemärkelse. Nya stockar skall rädda den åt framtiden. Och så småningom skall en kulturstig bidra till att såväl ladugården som den indelte soldatens levnadsförhållanden uppmärksammas.