Fiber i Karleby!
Nu har fibergrävningen nått fram till hembygdsgården. Grävningen har gått bra, om än de senaste dagarnas töväder gör att både körning och grävning blir kletigare. Det återstår ungefär en tredjedel av grävarbetet i byn innan alla slangar och fiberskåp är på plats. Så småningom kommer det att blåsas fiber i slangarna och sedan får vi monterat fiberkonverter i husen.
Dagens bild från föreningens bildarkiv.
År: 1946Motiv: J.U.F.s 10-års jubiléum i Tidavad. Dukat på Tidavads skolas vind.
Personer:
Fotograf: Nils Pauli
Persgården
De flesta som besöker Persgården upplever nog att det är en idealisk plats för en hembygdsgård. Läget mitt i en rundby - f.ö en av de få i Västergötland som lyckats bevara mycket av sin atmosfär från tiden före laga skiftet - skapar den yttre ramen. Den låga mangårdsbyggnaden för tankarna tillbaka till 1600- och 1700-tal. Och den stora och luftiga trädgården med sina högvuxna askar ger gott om utrymme även när besökarna kan räknas i flera tusental. Ändå är det som så ofta tillfälligheter som avgjorde.
Idag är Persgården flitigt utnyttjad, inte bara av hembygdsföreningen och dess medlemmar. Här förekommer privata fester i samband med högtidsdagar och bröllop och hit förlägger föreningar sina sammankomster. Är Du intresserad av att hyra Persgården ring då Maj Britt Lundstedt 0501-18419 kvällstid.
Midsommar
När den pionprydda majstången reses på Persgården, när spelmanslaget spelar och den tusenhövdade publiken applåderar så är det en fortsättning på en mycket gammal tradition i Karleby. Under 1700-talets första hälft så förbjöds midsommarfirandet i Leksberg, liksom på många andra håll, men under 1800-talet utvecklades midsommarfirandet i Karleby till en riktig folkfest. Då restes stången i vägkorsningen nedanför Persgården på den plats där byastämman samlades. Den tidens stång såg helt annorlunda ut, men den var lika lång som dagens och även den var prydd med röda pioner.
Lorentzberg
I Karleby står en gammal soldatladugård och mår dåligt. Många stockar är murkna och ena gaveln har kanat ner från stenfoten. Tack vare bidrag från Hus med historia skall ladugården nu få nytt liv – i dubbel bemärkelse. Nya stockar skall rädda den åt framtiden. Och så småningom skall en kulturstig bidra till att såväl ladugården som den indelte soldatens levnadsförhållanden uppmärksammas.