Ladans nya tak
Elever på Dacapo hjälper oss här i oktober med att lägga om taket på Ladan på Persgården. De tre eleverna planlägger och genomför hela renoveringen själva och vår arbetsinsats inskränker sig till att borsta takpannor och berömma dem för hur snyggt det blir. Vi har behållit det gamla spåntaket underst och lägger på oljemasonit, nya takläkter och vindskidor. I och med att vi har en hel del gamla enkupiga takpannor, så räckte de till att lägga om taket in mot gårdsplatsen och därigenom bevara den lite ålderdomliga miljön.
Dagens bild från föreningens bildarkiv.
År: 1989Motiv: Klass 4H
Personer: Övre Raden Fran Vänster1 Linda Andersson 2 Emil Beckman 3 Ann Zimmerlund 4 David Ambros 5 Tobias Lindbom 6 Anders Eriksson 7 Mathias Henriksson Mellersta Raden Fran Vänster: 1 Gunilla Jonsson 2 Cecilia Jonsson 3 Emma Hagborn 4 Emma Bramell 5 Lars-Johan Janson 6 Rickard Olsson 7 Madelene Glomsten 8 Birgitta Hogenäs Nedre Raden Fran Vänster: 1 Stefan Uden 2 Kristin Johansson 3 Magnus Ahl 4 Margareta Svensson 5 Andreas Furustam 6 Magnus Nyström 7 Robert Ortiz 8 Martin Kling
Fotograf:
Persgården
De flesta som besöker Persgården upplever nog att det är en idealisk plats för en hembygdsgård. Läget mitt i en rundby - f.ö en av de få i Västergötland som lyckats bevara mycket av sin atmosfär från tiden före laga skiftet - skapar den yttre ramen. Den låga mangårdsbyggnaden för tankarna tillbaka till 1600- och 1700-tal. Och den stora och luftiga trädgården med sina högvuxna askar ger gott om utrymme även när besökarna kan räknas i flera tusental. Ändå är det som så ofta tillfälligheter som avgjorde.
Idag är Persgården flitigt utnyttjad, inte bara av hembygdsföreningen och dess medlemmar. Här förekommer privata fester i samband med högtidsdagar och bröllop och hit förlägger föreningar sina sammankomster. Är Du intresserad av att hyra Persgården ring då Maj Britt Lundstedt 0501-18419 kvällstid.
Midsommar
När den pionprydda majstången reses på Persgården, när spelmanslaget spelar och den tusenhövdade publiken applåderar så är det en fortsättning på en mycket gammal tradition i Karleby. Under 1700-talets första hälft så förbjöds midsommarfirandet i Leksberg, liksom på många andra håll, men under 1800-talet utvecklades midsommarfirandet i Karleby till en riktig folkfest. Då restes stången i vägkorsningen nedanför Persgården på den plats där byastämman samlades. Den tidens stång såg helt annorlunda ut, men den var lika lång som dagens och även den var prydd med röda pioner.
Lorentzberg
I Karleby står en gammal soldatladugård och mår dåligt. Många stockar är murkna och ena gaveln har kanat ner från stenfoten. Tack vare bidrag från Hus med historia skall ladugården nu få nytt liv – i dubbel bemärkelse. Nya stockar skall rädda den åt framtiden. Och så småningom skall en kulturstig bidra till att såväl ladugården som den indelte soldatens levnadsförhållanden uppmärksammas.