Soldatbostället Lorensberg

Lorentzberg – ett hus med historia som fått bidrag

I Karleby står en gammal soldatladugård och mår dåligt. Många stockar är murkna och ena gaveln har kanat ner från stenfoten. Tack vare bidrag från Hus med historia skall ladugården nu få nytt liv – i dubbel bemärkelse. Nya stockar skall rädda den åt framtiden. Och så småningom skall en kulturstig bidra till att såväl ladugården som den indelte soldatens levnadsförhållanden uppmärksammas.

Ladan renoverad och klar för återinvigning.

Soldatladugården Lorentzberg ägs av Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening. Den 10,5 m långa byggnaden innehåller fähus, hölada, loge och sädeslada. Tack vare bidrag från Hus med historia kommer den unika byggnaden att kunna bevaras.

Text och foto på denna sida Åke Möller.

”Hus med historia” – statligt bidrag för renovering av hembygdsföreningars byggnader

Hus med historia är en särskild satsning på hembygdsgårdarnas byggnader.
Under 2010 och 2011 satsas totalt 15 miljoner kronor per år på projektet till byggnadsvårdsinsatser.

Ullervad-Leksbergs Hembygdsförening har sökt bidrag för att renovera den gamla soldatladugården Lorentzberg, som föreningen 1995 fick som gåva av Gustaf Pettersson i Lassegården, Karleby. Den är belägen c:a 300 väster om själva hembygdsgården.

Efter att ha fått avslag på årets ansökan gör vi nu ett nytt försök inför nästa år. En förutsättning för renoveringen är att vi får ett bidrag som täcker huvudparten av kostnaderna.

Ladugården, som i sin helhet är timrad, befinner sig i ett mycket dåligt skick. Den innehåller fähus och 2 lador med mellanliggande loge. Byggnaden fanns på sin nuvarande plats vid laga skiftet på 1840-talet, men är förmodligen ännu äldre. Ladugården betraktas av byggnadsantikvarier som unik, framför allt därför att den aldrig förändrats/moderniserats. I stället för dörrar har den en kvar lucka till ladan och en lucka samt dragspringa till logen.

Ladugårdar av den här typen var en gång i tiden vanliga på smågårdar och torp i Vadsbo. Idag finns det inga kända motsvarigheter kvar i bygden.

Renoveringen 2011.

OBS! För stor bild Klicka på bilden	Motiv	Motiv personer
	Soldaten som fick ge namn åt soldatbostället Lorentzberg. Erik Lorentz Korell, född den 2 febr. 1850 i Leksberg, antogs den 23 sept. 1873 som soldat nr. 1071 vid Kungl. Skaraborgs Regemente, N Vadsbo kompani nr. 21 Karleby rote. Han var gift med Maria Kristina Olofsdotter, född den 14 apr. 1847 i Odensåker. De fick 6 barn: Ida Maria född 1876, Elin Sofia född 1878, Johanna Amalia född 1880, Elin Katarina född 1882, Anna So- fia född 1887 och Olga Kristina född 1890. Familjen hade sin bostadsort i Lorentzberg.	Erik Lorentz Korell
	Besiktning av ladan innan renoveringens början.	Fr.v. Ulf Larsson (Västergötlands muséum), Sture Gustavsson, Jörgen Rånge och Lars Bergström.
	Sture Gustavsson och Åke Möller rensar ladan innan renoveringen ska börja.	Fr.v. Sture Gustavsson och Åke Möller
	Stora delar av timret i gavlarna byts ut mot nya stockar. På långsidorna var kvalitén på själva väggarna mycket bättre, men eftersom knutarna i många hade ruttnat bort, måste ett stort antal stockar bytas även här.	Fr.v. Jörgen Rånge, Sture Gustavsson.
	Besiktning av ladan innan renoveringens början. Hm. Undrar om det varit trägolv i ladugårdsdelen.	Fr.v. Lars Bergström, Jörgen Rånge och Ulf Larsson (Västergötlands muséum),
	Timmret upplagt på tork.	Jörgen Rånge
	Arbetet i gång	Fr.v. Jörgen Rånge, Hans Gustavsson
	En stock skräds för hand. Förr högg man till timret direkt från rund stock i skogen. Vi hugger med gamla yxor men utav blocksågade timmerstockar.	Hans Gustavsson
	Gaveln lyfts med hjälp av två domkrafter medan arbetet pågår.	Fr.v. Hans Gustavsson, Jörgen Rånge
	När man timmrar med liggtimmer så måste man alltid tänka på nästa och nästnästa varv.	Fr.v. Jörgen Rånge, Hans Gustavsson,.
	Vi bygger upp en ställning som vi timmrar upp mot vid sidan av. Typiskt för just timmerlagningar.	Jörgen Rånge
	För att passa in stockarna mot varandra användes timmerdrag. Den undre spetsen dras längs den undre stocken och den andra spetsen ritar då ett spår i den övre stocken. Träet under riten huggs sedan bort.	Jörgen Rånge
	Laxknutar där nytt och gammalt virke har fogats ihop.
	Den satt som en smäck " Gött " nu tar vi kaffe.	Fr.v. Hans Gustavsson, Jörgen Rånge
	Konstruktion med domkraft för att lyfta och stötta huset under pågående arbete.
	Syllvarvet på plats.
	Här hugger man drag, d.v.s. holkar ur undersidan av en stock för att få rätt passform.	Fr.v. Hans Gustavsson, Jörgen Rånge
	Skrädyxan i arbete	Fr.v. Jörgen Rånge, Hans Gustavsson,.
	Det vill till att det är samma mått på den nya stocken som det var på den gamla.
	Även motorsågen går att använda att göra drag, d.v.s. holkar ur undersidan av en stock för att få rätt passform.

	I stället för timmerdraget kan man åstadkomma samma resultat på ett enklare och snabbare sätt genom att dra en hopvikt tumstock mot den undre stocken och åstadkomma riten med en penna som vilar på ovanpå tumstocken.
	Typiska timmerverktyg. En rejäl borrmaskin med 1½ tums borr, gummiklubba och yxa. Just yxor får timmergubbar aldrig nog av.
	Med bandkniven tas bark och ojämnheter bort.
	Skarvade vi en stock så gjorde vi som orginalet. En V-skarv mycket vanligt förekommande i våra trakter.
	Ladugården hade ursprungligen halmtak. Fortfarande finns räfterna kvar, vilande på dymlingar. Räfter kallas de stänger som halmen bands fast i.
	Knut i dåligt skick.
	Delar av hembygdsföreningens styrelse på besök.	Fr.v. Harald Gradén, Gunilla Broberg, Cilla Blomkvist, Sture Hallén och Helena Billerdal.
	Stockarna i väggen passas ihop innan de timras in på plats-	Fr.v. Bengt Bygdén och Jörgen Rånge.
	Stocken hålls på platts med hjälp av en timmerhake, ett mycket gammalt hjälpmedel.	Fr.v. Jörgen Rånge och Bengt Bygdén.
	Stocken hålls på platts med hjälp av en timmerhake, ett mycket gammalt hjälpmedel.
	Den stora yxan är en skrädyxa eller bila. Den används för att skräda stockarna på båda sidor. Den mindre huggyxan används bland annat vid knuthuggning och för att hugga drag. Draget är den horisontella kontaktytan mellan stockarna. De måste ligga mot varandra för att väggen skall bli tät. Undersidan på den övre stocken formas så att den passar exakt mot ovansidan på den undre. I draget skall finnas plats för tätningsmaterial, exempelvis mossa, men i Lorentzbergsladugården finns ingen sådan isolering.
	Med bandkniven tas bark och ojämnheter bort.	Jörgen Rånge
	Nu har vi stagat upp och lyft nästa gavel sen är det bara att riva bort allt ruttet och ruttet var det.
	Under loggolvet ligger det en stock vertikalt mot loggolvet med kilar för att knacka i hop golvet när det blir springor , säden får ju inte gå till spillo vid tröskningen.
	Skarv på långsidan.
	Vad kan detta vara till? Jörgen och Björn tror att man kanske hängde fotogenlampan här?
	Bottenstocken tjärad.
	En syllstock på plats.
	Hans sågar och sedan hugger ut en så kallad underknut.	Hans Gustavsson
	För att passa in stockarna mot varandra användes timmerdrag. Den undre spetsen dras längs den undre stocken och den andra spetsen ritar då ett spår i den övre stocken. Träet under riten huggs sedan bort.
	Den mindre huggyxan används bland annat vid knuthuggning och för att hugga drag. Huggning av underknut (laxknut) mycket vanlig här i Skaraborg.	Hans Gustavsson
	Laxknutar en självlåsande konstruktion.
	Andra gaveln börjar ta form.	Fr.v. Hans Gustavsson, Jörgen Rånge och Bengt Bygdén.
	Ansvarig kontrollant för Lorentzbergs-projektet är 1:e antikvarie Ulf Larsson från Västergötlands Museum i Skara. Här diskuterar han med Jörgen Rånge t.h. om hur många av de skadade stockarna på gaveln som skall bytas ut.	Fr.v.Ulf Larsson från Västergötlands Museum i Skara. och Jörgen Rånge
	Skadorna på den östra gaveln är tämligen omfattande.
	Björn Frodin, andraårsstudent vid bygghantverkslinjen på Dacapo, deltar som praktikant under några veckor. Här tar han bort en rötskadad stock.	Björn Frodin
	Åke Möller berättar om soldattorpet och dess historia för årets nya studenter vid Dacapo
	Jörgen Rånge berättar om tekniken bakom renoveringen av timmerhus för Dakapo studenter.




	På den övre delen av gaveln hade timret har stora skador, men bara på utsidan, då byttes den yttre delen av stocken ut en så kallad halvsulning.
	Halvsulad övre del av gaveln.
	Lucka
	Gavelbräder för att skydda laxknuten
	Handsmidda spikar.
	En nöjd Jörgen Rånge efter utförd restaurering.	Jörgen Rånge
	De som utfört restaureringen av ladan 2011.
	”Godkänt med råge” var Ulf Larssons kommentar när han som antikvarisk kontrollant slutbesiktigade Lorentzberg den 30 september.
	Därmed är restaureringsprojektet avslutat och nu återstår bara redovisningen till Länsstyrelsen.

Välkommen till Ullervad-Leksberg hembygdsförening